Proteinhölje

Proteinhölje, eller kapsid, är den proteinbaserade kapsel som omger ett viruses genetiska material. Den består av upprepade subenheter som kallas kapsomerer, vars självorganisering bildar en regelbunden geometri runt arvsmassan. I vissa virus finns dessutom ett lipidhölje som härrör från värdcellens membran och som dekoreras av virala glykoproteiner; sådana virus kallas enveloped medan de utan lipidhölje kallas naked eller icke-enkapsiderade.

Kapsidens arkitektur faller ofta inom två huvudkategorier: icosahedral och helicalm. Icosahedrala kapsider bildar en symmetrisk, ofta rundad form bestående av ett fast antal kapsomerer. Helikala kapsider bygger en lång, spiralformad struktur där proteinerna formar ett skydd runt arvsmassan längs en helix. Vissa virus uppvisar mer komplexa kapsidstrukturer, som förekommer hos vissa bakteriofager och större djurvirus.

Funktion och betydelse: proteinhöljet skyddar det virala genomet från fysiska och kemiska skador samt från vissa komponenter i miljön. Det fungerar också som mål för antikroppar och är avgörande för hur viruset binder till och tar sig in i värdcellen. Höljet eller kapsiden påverkar i hög grad vilket värdorgan och vilken vävnad viruset kan infektera.

Stabilitet och miljö: nakedvirioner är generellt mer motståndskraftiga mot torka, pH-förändringar och desinfektionsmedel än envelopedvirioner, som förlorar sin integritet när lipidhöljetet skadas.

Betydelse inom biomedicin: proteinhöljet är centralt i vaccin- och antivirala strategier, ofta genom att rikta immunitet mot kapsid- eller höljeproteiner. Exempel är nakna virus såsom adeno- och norovirus jämfört med enveloped virus som influensavirus eller herpesvirus.