Näringssensitivitet

Näringssensitivitet är ett begrepp inom näringsvetenskap som beskriver hur olika individer varierar i sin metaboliska respons på näringsintag och därmed hur kosten påverkar hälsa och risk för sjukdom. Begreppet omfattar både makro- och mikronäringsämnen och innefattar variation i energibehov och energiomsättning, proteinkvalitet och mängd, fettkvalitet samt kolhydrater, liksom intag av vitaminer och mineraler. Denna variation påverkas av faktorer som ålder, kön, genetiska skillnader, livsstil och medicinska tillstånd.

Mekanismerna bakom näringssensitivitet inkluderar genetiska variationer som påverkar metabolismen, epigenetiska faktorer, tarmens mikrobiota och nutrientmetabolism, kroppssammansättning, fysisk aktivitet samt kontextuella faktorer som läkemedel och inflammation. Dessa faktorer kan leda till olika effekter av samma näringsintag hos olika individer, till exempel i risk för brist eller överskott, störningar i lipid- eller glukosmetabolismen eller skillnader i hur kosten påverkar blodmarkörer och hälsoparametrar.

Bedömning av näringssensitivitet används inom klinik och folkhälsa genom kostregistrering, biokemiska markörer i blod eller plasma, isotopspårning, metabolomik och nutrigenomik. Utmaningar inkluderar stor inter- och intraindividuell variation, osäkerhet i självrapporterad kost och begränsningar i tolkningen av biomarkörer.

Tillämpningar av begreppet omfattar skräddarsydd näring eller precisionsnutrition, där kostråd anpassas efter individens genetiska profil, fysiologi och livsstil. Forskningen syftar till bättre förståelse för hur näringsintag påverkar olika grupper och hur man minskar näringsrelaterade hälsorisker.