energiomsättning

Energiomsättning avser de kemiska processer som omvandlar näringsämnen till energi och byggstenar som cellerna behöver för att fungera. Den omfattar både nedbrytande (katabola) och uppbyggande (anabola) reaktioner och resulterar i produktion av ATP samt energibärare som NADH och FADH2.

Kolhydratmetabolismen förlöper främst genom glykolys i cytoplasman, där glukos bryts ned till pyruvat. Under syrebrist sker glykolys anaerobt och laktat bildas. Vid närvaro av syre förs pyruvat vidare till mitokondrierna där det omvandlas till acetyl-CoA och går in i citronsyracykeln (Krebs). Elektrontransportkedjan och oxidativ fosforylering i mitokondrierna genererar största delen av ATP.

Fettmetabolismen sker primärt genom beta-oxidation i mitokondrierna, vilket bryter ned fettsyror till acetyl-CoA som matar in i citronsyracykeln och ger mycket ATP. Fett används särskilt vid längre fasta eller uthållighetsträning. Vid kolhydratbrist kan ketonkroppar bildas som alternativ energikälla.

Proteiner kan också bidra till energi genom nedbrytning av aminosyror efter deaminering och anpassning till metabola vägar. Näringsintag och kroppens energibehov styr hur mycket som används av kolhydrater, fett och protein. Hormoner som insulin, glukagon och adrenalin samt sköldkörtelhormoner reglerar energianvändningen och lagring. Fysisk aktivitet och kroppstemperatur påverkar också metabolismen och dess fördelning mellan olika källor.

Energiförbrukningen varierar mellan individer och påverkas av ålder, kön, vikt och aktivitet. Basalmetabolismen (BMR) är den energi som krävs i vila i fastande tillstånd; total energiförbrukning (TEE) inkluderar fysisk aktivitet och termogenes. Indirekt kalorimetri används för att uppskatta syre- och koldioxidutbyte som speglar ämnesomsättningen. Under träning ökar energiförbrukningen och skiftet mellan kolhydrats- och fettbruk beror på intensitet och träningstillstånd.