energiförbrukningen

Energiförbrukningen avser den totala mängd energi som används av en person, byggnad, organisation eller ett helt samhälle under en viss tidsperiod. Begreppet kan avse slutlig energiförbrukning, den energi som används direkt av slutanvändaren, eller primär energiförbrukning, som omfattar energi som krävs för att producera, omvandla och distribuera den slutliga energin. Vanliga måttenheter är kilowattimmar (kWh) för elektrisk energi och joule i SI-enheter; omvandling mellan enheter används för jämförelser och internationell rapportering.

I hushåll och byggnader domineras energiförbrukningen ofta av uppvärmning, varmvatten och elektricitet till hushållsapparater. Inom industrin varierar förbrukningen kraftigt med produktionens omfattning och processernas krav. Transportsektorn förbrukar energi i drivmedel, där valet mellan bil, tåg, sjöfart eller flyg påverkar den totala energianvändningen och utsläppen. I redovisningar skiljs ofta mellan slutlig och primär energiförbrukning.

Faktorer som påverkar energiförbrukningen inkluderar byggnaders konstruktion och isolering, utrustningens effektivitet, användarbeteende, energipris och politiska styrmedel samt väder och klimat. Tekniska framsteg, som energieffektiva uppvärmningssystem och elektrifiering av transporter, tillsammans med förändringar i konsumtionsmönster, kan minska energiförbrukningen per producerad enhet även om ekonomin växer.

Att följa energiförbrukningen är viktigt för miljö, ekonomi och energisäkerhet. Relevanta åtgärder inkluderar byggnads- och apparatstandarder, energimärkning, subventioner för effektiv teknik samt insatser för att förbättra energiledning och beteendefaktorer.

Se även: energiintensitet, energieffektivisering, energianvändning, hållbar utveckling.