speglar

Speglar är ytor som reflekterar ljus och därigenom visar en bild av föremål som står framför dem. De vanligaste speglarna består av en glasplatta som bakbeläggs med en metallisk reflekterande film, traditionellt silver eller aluminium, på baksidan. I moderna tillämpningar används även flera tunna skikt av material med högt reflektivitet (dielectric coatings) för att uppnå mycket höga reflektionsvärden vid specifika våglängder.

Plan spegel och vanliga typer. Den mest kända typen är den plana spegeln, vilken ger en virtuell bild som är ungefär i samma storlek som objektet och spegelvänd i vänster-höger-led. Andra typer är konvexa speglar, som sprider ljus och ger en mindre synlig bild med bred synfält, samt konkava speglar, som kan samla ljus och producera förstoring eller verklig bild beroende på avstånd till föremålet. Beroende på användning kan speglar ha olika böjningar och beläggningar för att kontrollera reflektivitet och bildens egenskaper.

Material och tillverkning. Traditionellt byggdes speglar genom att glas beläggs på baksidan med en metallfilm. Äldre speglar använde silver, medan de flesta moderna hushållsspeglar har en tunn aluminiumbeläggning. För specialapplikationer används ibland flera skikt av dielektriska material för mycket hög reflektivitet vid specifika våglängder, eller krombeläggningar för särskilda optiska egenskaper.

Användning. Speglar används i hushåll, arkitektur och inredning samt i optiska instrument (mikroskop, kikare, kamera), inom vetenskap och industri (till exempel i laser- och experimentanordningar) och i solkraftsanläggningar och reflekterande system.

---