Miljörörelser

Miljörörelser är sociala rörelser som fokuserar på miljöskydd, hållbar utveckling och bevarandet av ekosystemens funktioner. De länkar ofta frågor om luft- och vattenkvalitet, avfall, energi och resursanvändning till frågor om biologisk mångfald och djurvälfärd. Miljörörelserna omfattar såväl gräsrotsgrupper som större organisationer och verkar genom politiskt påverkansarbete, forskning, utbildning och offentliga kampanjer samt internationella nätverk.

Historiskt uppstod miljörörelser ur naturvårds- och folkhälsopåverkansarbete och växte betydligt under 1960- och 1970-talen när frågor som föroreningar, kärnavfall, klimat och konsumtionsmönster blev centrala. Globalt har rörelser byggt nätverk över gränserna och bidragit till internationell miljölagstiftning, mål för bevarande av arter och ekosystem samt minskad utsläpp. De har ofta formats av regionala problem men blivit internationellt sammanlänkade.

Metoderna är mångfacetterade: lobbying mot beslutsfattare, offentliga kampanjer och demonstrationer, juridiska åtgärder, forskning och medborgarvetenskap samt informationskampanjer i media och på nätet. I senare år har inslag som bojkott, etisk investering och samarbete med näringsliv och akademi blivit vanligt. Inriktningarna inom miljörörelserna varierar från reforminriktad miljöpolitik till mer direkta aktioner och frågor om rättvisa samt ursprungsbefolkningars rättigheter.

Påverkan varierar i betydelse men rörelserna har bidragit till lagstiftning om miljöskydd, naturreservat, vatten- och luftkvalitetsregler samt klimatpolitik. De har också påverkat offentlig debatt och affärsmodeller genom krav på hållbarhet och ansvarsfull resursanvändning. Kritik riktas ofta mot fragmentering, skenrörelser eller ojämn översättning av engagemang till politiskt genomförande. Huvudfrågor idag inkluderar klimatförändringar, biodiversitet, plastförorening och rättvis övergång till en grön ekonomi.