Kärlgrenarna

Kärlgrenarna är förgreningar i organismernas vaskulära nätverk som kopplar större kärl till mindre och slutligen till de minsta förgrenade enheterna. Begreppet används inom både zoologi och botanik för att beskriva hur vätska eller näring sprids genom kroppen eller växten.

Inom djurens cirkulationssystem bildar artärer, arterioler och kapillärer ett grenat nät som leder blod från hjärtat ut till vävnaderna och åter till hjärtat via venerna. Grenarnas täta fördelning avgör lokalt blodflöde, syre- och näringstillförsel samt avlägsnande av koldioxid och avfallsprodukter. Under embryonal utveckling och senare i livet styrs kärlgreningen av signalsubstanser och tillväxtfaktorer som VEGF, samt av hemodynamiska krafter. Vid sjukdom kan kärlgrenarna remodeleras eller bilda onormala kapillärnystan, vilket är centralt i processer som tumörtillväxt, hjärtsvikt eller retinopati.

Inom växter består kärlgrenarna av de vaskulära vävnaderna xylem och phloem, som utgör växtens vatten- och näringstransportsystem. Xylem transporterar vatten och mineraler uppåt från rötterna, medan phloem transporterar socker och andra organiska ämnen till växtdelar som växer eller lagrar. Grenningen av kärlvävnaden följer geometriska och utvecklingsmässiga mönster som möjliggör effektiv distribution och samtidigt ger mekaniskt stöd. Vid sekundär tillväxt bildar kambium nya kärlringar som ökar ledningskapaciteten i äldre växter.

Kärlgrenarna är avgörande för organismers homeostas och svar på fysiologiska krav. De studeras inom medicin, fysiologi och botanik.