tumörtillväxt

Tumörtillväxt avser bildandet och expansionen av en avvikande cellmassa som utgör en tumör. Tumörer kan vara benign (godartade) eller maligna (cancer). Benigna tumörer växer vanligtvis långsamt, har tydliga avgränsningar och sprider sig sällan till andra vävnader. Maligna tumörer kännetecknas av okontrollerad tillväxt, invasivitet mot omgivande vävnad och förmåga att metastasera till andra organ via blod eller lymfa.

Orsaker och mekanismer: Tumörtillväxt drivs av genetiska och epigenetiska förändringar som aktiverar onkogener och inaktiverar tumörsuppressorgener. Detta leder till ökad cellproliferation, minskad apoptos och evasion av anti-tillväxtsignaler. Samtidigt främjar angiogenes en ny blodförsörjning som stödjer växande tumörer. Mikromiljön, inklusive syre- och näringsbrist samt immunsvar, påverkar också tillväxten.

Diagnostik och klassificering: Upptäckt sker ofta genom bilddiagnostik (ultraljud, CT, MRI) eller symtom. Definitiv bedömning görs via biopsi och histopatologi. Maligna tumörer klassificeras efter typ, grad och stadium (T/N/M). Behandlingsbesluten varierar därefter och följs upp med regelbundna kontroller.

Behandling: Valet påverkas av tumörtyp och stadium. Benigna tumörer kan ofta avlägsnas kirurgiskt. Maligna tumörer behandlas vanligtvis med kirurgi, radioterapi, kemoterapi och/eller riktade terapier och immunterapi. Målet är att kontrollera tillväxten, förebygga metastaser och lindra symtom.

Prognos och övervakning: Prognosen varierar stort beroende på typ, lokalisation, stadium och patientens allmänna hälsa. Uppföljning sker ofta med bild- och markörbaserad övervakning för att upptäcka recidiv eller progression. Riskfaktorer och förebyggande åtgärder inkluderar genetisk predisposition, rökning, exponering för carcinogena ämnen och infektioner.