Återförvätskning

Återförvätskning är processen att återställa kroppens vätske- och elektrolytbalans efter vätskeförlust. Den är central vid dehydrering som uppstår vid gastroenterit, feber, kräkningar, diarré, svettning under varmt väder eller vid svår kirurgisk stress. Syftet är att återställa blodvolymen, upprätthålla cirkulationen och stödja kroppens sensoriska och metabola funktioner.

Behandlingen delas ofta in i oral rehydreringsterapi och intravenös rehydrering. Orala rehydreringsterapier används vid måttlig till mild dehydrering och byggs på vätska som innehåller vatten, elektrolyter och kolhydrater för att förbättra absorptionen. Små volymer ges ofta upprepade gånger, med målet att samtidigt ersätta vätskan förlorad under vad, urin och avföring samt att undvika kräkningar.

Intravenös rehydrering används vid allvarlig dehydrering, vid tecken på hypovolemisk chock eller när oral behandling inte är möjlig. Vanliga lösningar är isotons natriumkloridlösning (0,9% NaCl) eller Ringer-laktat. Vätskemängd och hastighet anpassas efter patientens vikt, vitala tecken och vätskeförlust, samt underliggande sjukdomar.

Komplikationer och risker inkluderar övervätskning, elektrolytobalans och risk för hyponatremi eller hypernatremi. Patienter följs med avseende på urinproduktion, viktförändring och kliniska tecken på ökade eller minskade vätsketillgångar. Återförvätskning är en vanlig, ofta livräddande behandling inom akutvård, primärvård och idrottsmedicin.

---