stärkebaserade

Stärkebaserade, ofta kallat stärkbaserat arbetssätt, är ett förhållningssätt och en metodik inom socialt arbete, utbildning, vård och samhällsarbete som fokuserar på individers resurser, förmågor och sociala stöd snarare än på problem, brister och riskfaktorer. Huvudmålet är att identifiera vad som fungerar för personen, aktivera styrkorna och skapa hållbara förändringar genom samarbete och delaktighet.

Origin och teoretisk förankring bygger på asset-based och resiliensinriktade perspektiv samt personcentrerad vård och lösningsfokuserad tradition. Metoden uppstod som ett alternativ till deficitfokuserade modeller och betonar empowerment, självständighet och deltagande i planering och genomförande.

Principer och arbetssätt inkluderar partnerskap med klienten, respekt för autonomi, delaktighet och målinriktad planering. Vanliga arbetsverktyg är styrkbedömningar, appreciative inquiry och lösningsfokuserade samtal. Fokus ligger på att kartlägga resurser i klientens liv, nätverk och omgivning samt att tillsammans formulera och genomföra konkreta åtgärder som bygger på dessa styrkor.

Användningsområden är breda och återfinns inom socialtjänst, utbildning, hälso- och sjukvård, psykiatri och rehabilitering. I praktiken kan stärkbaserade metoder användas i styrkebaserad fallhantering, inkluderande pedagogik i skolan och i samhällsarbete som bygger på lokala tillgångar och gemensamt ägande av välbefinnande.

Processen kännetecknas av aktivt lyssnande, kartläggning av resurser, tydliga och realistiska mål, samordnade åtgärder och kontinuerlig uppföljning. Fördelar inkluderar ökat engagemang, självförtroende, resiliens och ofta kostnadseffektivisering, medan utmaningar kan vara behovet av särskild kompetens, risk för försummelse av risker och svårigheter att mäta effekter i komplexa sammanhang.