kunskapskartor

Kunskapskartor, eller knowledge maps, är visuella representationer av kunskapsområden där begrepp utgör noder och relationer mellan begreppen visas som länkar. Kartorna syftar till att göra hur kunskap hänger samman tydligare, stödja lärande, planering och kommunikation samt synliggöra kunskapsluckor. De används inom utbildning, forskning och kunskapsförvaltning.

Företeelsen omfattar olika slags kartor som ofta nämns som konceptkartor, mind maps och semantiska nätverk. Konceptkartor betonar påståenden med kopplingar mellan begrepp, medan mind maps fokuserar på en central idé med hierarkiska grenar. Semantiska nätverk understryker direkta relationer mellan begrepp. Gemensamt är att kartorna hjälper användare att se begreppens samband och strukturera kunskap.

Tillvägagångssättet innebär vanligtvis att identifiera kärnbegrepp, ordna dem, koppla dem med tydliga relationer (länktexter) och iterera för att validera innehållet. Kartorna kan skapas för hand eller med digitala verktyg som CmapTools, MindManager eller XMind, vilka möjliggör samarbete och enkel omorganisering.

Användningar omfattar undervisning och bedömning i skolan, kartläggning av forskningsområden i högre utbildning samt kunskapsförvaltning och designarbete i organisationer. De används också som hjälp vid problemlösning och kreativt tänkande.

Fördelar och begränsningar inkluderar förbättrad synlighet av kunskapsstrukturer, stöd för metakognition och samarbete, men även subjektivitet i hur länkar definieras, tidsåtgång och risk för överdriven komplexitet i större domäner samt behov av vägledning för meningsfull konstruktion.

I svenskt sammanhang används kunskapskartor som övergripande beteckning för visuella kartor över kunskap inom utbildning, forskning och arbetsliv, där syftet är att underlätta lärande och kommunikation. Se även: konceptkarta, mind map.