kunskapsförvaltning

Kunskapsförvaltning är en strategisk disciplin som syftar till att styra och utveckla en organisations kunskap som resurs. Den omfattar processer för skapande, fångst, lagring, delning och användning av kunskap med målet att stärka beslutsfattande, lärande och innovation samt att minska beroendet av enskilda nyckelkunniga personer. Kunskapen inkluderar både explicit kunskap, som dokumentation och databaser, och tyst kunskap som erfarenheter och kompetens inom organisationen.

Praktiskt innebär kunskapsförvaltning att kartlägga vilka kunskapstyper som behövs, etablera taxonomier och metadata, designa informationsarkitektur och skapa system för kunskapsdelning. Detta inkluderar etablering av roller som kunskapsförvaltare eller informationsstewards, samt processer för att fånga lärdomar från projekt och verksamhet, till exempel reflektioner och efterhandsanalyser. Målet är att kunskap ska vara tillgänglig när den behövs och att den kan återanvändas och vidareutvecklas.

Tekniskt stödjer verktyg som kunskapsbaser, intranät, dokumenthanteringssystem och samarbetsplattformar arbetet. Artificiell intelligens och avancerad sökbarhet kan underlätta sökning, sammanfattning och koppling mellan relaterad kunskap. Samtidigt finns utmaningar som informationssilos, kulturmotstånd, överflödig information, samt skydd av integritet och oro för sekretess och säkerhet.

Standardisering och ramverk som ISO 30401 används för att skapa systematiska och mätbara processer och för att möjliggöra benchmarking mellan organisationer. Kunskapsförvaltning ses ofta som en del av en bredare strategi för organisatoriskt lärande och kunskapsstyrning där ledningens engagemang, affärsnytta och kontinuerlig förbättring är centrala faktorer.