Svarshastigheten

Svarshastigheten är ett mått på hur snabbt ett system eller en organism ger svar på en stimuli eller input. Begreppet används inom fysiologi, psykologi, ergonomi samt informationsteknik och berör både biologiska processer och tekniska system. Etymologiskt består ordet av svar och hastighet, dvs hur snabbt en respons genereras.

Vid mänsklig respons handlar det ofta om reaktionstid: tiden mellan en sensorisk stimulans och den efterföljande motoriska eller kognitiva responsen. Reaktionstider mäts i millisekunder och påverkas av stimuluskaraktär, uppmärksamhet och ålder. En enkel visuell reaktion ligger ofta i intervallet cirka 150–250 ms, medan mer komplexa beslut kräver längre tid.

I tekniska sammanhang beskriver svarshastigheten hur snabbt ett system svarar på en begäran. Inom datanätverk och webbteknik syftar man ofta på latency eller svarstid, dvs tiden från att en begäran skickas tills svaret mottas eller visas. Bra användargränssnitt strävar efter låga svarstider – ofta under 100–200 ms för direkta kontroller, medan totala laddningstider kan vara längre.

Faktorer som påverkar svarshastigheten inkluderar hårdvarukapacitet, mjukvaruarkitektur, nätverksprestanda, programvarans effektivitet och användarbeteende såsom uppmärksamhet och kognitiv belastning. I människor kan stress, trötthet och distraktion bromsa svarstiden; i datorn kan bakgrundsprocesser, cache-status och nätverksläget påverka.

För att förbättra svarshastigheten vid gränssnitt och nätverk används tekniker som optimerad kod, caching, asynkrona operationer, prefetching och bättre nätverksprestanda. Vid mänsklig träning kan repetitiv övning och bättre stimuli-design minska beslutstiden. Uppmärksamhet på konsekventa mätmetoder är central för jämförbarhet.

Se även: reaktionstid, latens, svarstid, genomströmning.