Sammanflöden

Sammanflöden, även kallat konfluens inom geovetenskap, är punkter där två eller flera vattendrag möts och bildar ett gemensamt flöde. Begreppet används inom hydrologi och fluvialgeologi och beskriver både den fysiska föreningen av vattenmassor och de processer som följer.

Formationen och geometri: sammanflöden uppstår när vattendrag med olika riktningar, hastigheter och sedimentbelastningar möts. Blandningen påverkas av vinkeln mellan flödena, skillnader i flödesnivå och hur flödena diffuses i varandra. Naturliga sammanflöden förekommer i olika landskap; artificiella sammanflöden uppstår när människor reglerar flöden med dammar och kanaler.

Hydrologi och ekologi: sammanflödeszonen styr flödesregim, temperatur och kemisk sammansättning. Blandningen påverkar sedimenttransport, bottenstrukturer och habitatdiversitet, vilket ofta gynnar särskilda organismer och migrerande fiskarter.

Mätning och modellering: sammanflöden kartläggs med flödesmätningar, temperatur och sedimentdata, samt med fjärranalys och hydrauliska modeller som simulerar blandning och geomorfologiska förändringar.

Betydelse: för vattenförvaltning, planering av infrastruktur och översvämningsrisker är kunskap om sammanflöden viktig. Termen används i forskning och i kartor som beskriver vattendragsnätets komplexitet.