riktningar

Riktningar är pluralformen av riktning och används för att beskriva olika sätt att orientera sig eller förhålla sig till något. Begreppet används både i bokstavlig, rumslig mening och i överförd betydelse för att beteckna tendenser, skolningar eller inriktningar inom ett verksamhetsområde, en rörelse eller ett fält.

Etymologi och användning hänger samman med ordet rikta, som handlar om att styra eller sikta mot ett mål. I svenskan har riktningar utvecklats till ett mångbegrepp som kan gälla kartografiska riktningar (nord, syd, öst, väst och deras mellanjordar), men också metaforiska riktningar som olika teorier, tendenser eller praktiska ansatser.

Inom olika sammanhang används riktningar för att beskriva olika sätt att närma sig ett problem. Inom geografi och navigation anger de rumsliga riktningar och kurser. Inom forskning och utbildning används uttrycket för att beteckna metodologiska eller teoretiska inriktningar, till exempel inom samhällsvetenskaper, ekonomi eller psykologi. Inom konst, kultur och musik kan riktningar syfta på olika rörelser eller stilar inom en epoch eller genre. Inom organisationer och utbildningsinstitutioner används ibland termen i betydelsen bredare fokus eller mål, där man ofta talar om en inriktning i motsats till detaljerade metoder.

Se även: riktning (geografi), inriktning, skolbildningar och rörelser i olika discipliner.