Mätningsprocesser

Mätningsprocesser är systematiska aktiviteter som används för att erhålla kvantitativa storheter med angiven osäkerhet genom tillämpning av standardiserade mätmetoder på specifika objekt eller fenomen. De är centrala inom produktion, kvalitetssäkring, forskning och utveckling eftersom de möjliggör jämförbara resultat och spårbarhet till gällande standarder.

En typisk mätningsprocess följer en planeringscykel: definiera vad som ska mätas och vilka krav som gäller, välja lämplig mätmetod och instrument, planera provtagning och miljöförhållanden, genomföra kalibrering och verifiering av utrustningen, utföra själva mätningarna enligt instruktioner, registrera data och analysloggar samt tolka och kommunicera resultaten tillsammans med osäkerhetsuppskattningen. Viktiga begrepp är spårbarhet till nationella eller internationella standarder och hantering av mätosäkerhet.

Osäkerhet och noggrannhet är centrala begrepp: varje mätning har en osäkerhet som beräknas enligt principerna i GUM eller motsvarande ramverk, och som påverkas av instrumentets noggrannhet, miljöpåverkan, operatörsberoende och metodens lämplighet. Reproducerbarhet och repeterbarhet beskriver hur stabila resultatet är under olika förhållanden.

Mätningsprocesser förekommer inom många områden, till exempel dimensionell metrologi (längd, vinkel), massa- och temperaturmätning samt elektriska, kemiska och bild-/sensorbaserade metoder. Inom industrin är kalibrering och spårbarhet ofta reglerade genom standarder och ackreditering, exempelvis ISO/IEC 17025 och relaterade riktlinjer.

Sammanfattningsvis bidrar välgenomförda mätningsprocesser till korrekt produktionsstyrning, rättvis kvalitetsbedömning och forskningskvalitet genom att leverera trovärdiga och jämförbara data.