Maligniteter

Maligniteter är en grupp tumörsjukdomar där celler växer okontrollerat, invaderar omgivande vävnad och kan sprida sig till andra delar av kroppen genom blod- eller lymfsystemet (metastasering). Till skillnad från benign tumörer, som ofta är långsamma och inte sprider sig, kan maligna tumörer orsaka vävnadsskada och organsvikt. De uppstår genom genetiska och epigenetiska förändringar som gör cellerna fria från normal reglering av tillväxt och död, och som främjar överlevnad, angiogenes och invasivitet.

Maligniteter delas vanligtvis in i övergripande grupper: carcinom (epitelvävnad, exempelvis bröst-, lung- och kolorektalcancer), sarkom (bindväv eller skelett), hematologiska maligniteter såsom lymfom, leukemi och myelom samt gliom och andra hjärntumörer.

Riskfaktorer inkluderar tobaksrökning, alkohol, övervikt, infektioner (HPV, HBV/HCV, H. pylori), strålning, familjär predisposition och exponering för carcinogena ämnen. Många maligna tumörer uppstår genom en kombination av genetisk sårbarhet och miljöfaktorer.

Diagnos bygger ofta på symptom i kombination med bild- och laboratorieundersökningar. Viktigt är biopsi med histopatologisk bedömning. Ytterligare diagnostik kan innefatta CT, MRI eller PET-/DT-scanning och blodprov. Staging används för att bedöma tumörens storlek och spridning (vanligtvis enligt TNM-systemet).

Behandling sätts utifrån typ och stadium och kan innefatta kirurgi för att operera bort tumören, strålbehandling samt systemiska behandlingar som kemoterapi, hormonbehandling, målinriktad terapi och immunterapi. Kompletterande behandlingar och stödåtgärder används ofta, med målet ofta kurativt eller palliativt beroende på sammanhanget.

Prognos varierar stort mellan cancerformer och tidpunkten för upptäckt. Tidig upptäckt och effektiv behandling förbättrar ofta överlevnad och livskvalitet. Förebyggande och screeningprogram spelar en viktig roll i folkhälsan.