Lymfocytter

Lymfocyter är en typ av vita blodkroppar som utgör en central del av immunsystemet. De utvecklas från hematopoetiska stamceller i benmärgen. B-lymfocyter mognar där och T-lymfocyter mognar i thymus; NK-celler utvecklas också i benmärgen. Det finns tre huvudsakliga grupper av lymfocyter: B-celler, T-celler och naturliga dödare NK-celler.

B-celler känner igen fria antigen genom B-cellreceptorer och svarar genom att bilda plasma- och minnes B-celler som producerar antikroppar. T-cellerna uttrycker T-cellreceptorer och delas in i hjälpar T-celler (CD4+) och cytotoxiska T-celler (CD8+); vissa är regulatoriska och bidrar till immunreglering. NK-celler är cytotoxiska lymfocyter som tillhör det medfödda immunsystemet och kan döda virusinfekterade eller tumörceller utan tidigare antigenstimulering.

Aktivering av lymfocyter kräver igenkänning av antigen och samspel med andra immunceller, vilket kan leda till klonal expansion och olika effektorfunktioner. B-celler producerar antikroppar som neutraliserar patogener och märker dem för andra försvar, medan T-celler kan döda infekterade celler eller hjälpa andra celler i immunförsvaret. NK-celler dödar mål som saknar normal MHC-presentations.

Lymfocyter cirkulerar i blodet och finns i lymfkörtlar, mjälte och mucosala vävnader. De kan leva från dagar till år, särskilt minnesföreningar som kvarstår efter infektion eller vaccination. Kliniskt observeras variationer i antalet lymfocyter vid infektioner, autoimmuna sjukdomar och blodsjukdomar.