benmärgen

Benmärgen, eller medulla ossium, är den mjukvävnad som fyller den centrala delen av de flesta ben. Den finns främst i de långa benen, sternum och bäckenet, medan korta och platta ben har mindre mängder benmärg. Benmärgen kan delas in i två huvudtyper: röd och gul. Den röda benmärgen är hematopoetiskt aktiv och producerar blodceller, inklusive erytrocyter, leukocyter och trombocyter, genom en process som kallas hematopoies. Den gula benmärgen består huvudsakligen av fettceller och fungerar främst som energireserv; den kan omvandlas till röd benmärg vid ökat behov av blodcellproduktion, exempelvis efter blodförlust eller anemi.

Under fosterutvecklingen är all benmärg röd; med åldern omvandlas en del av den till gul benmärg. Benmärgsfunktioner inkluderar även stöd för immunförsvaret genom produktion av lymfocyter och upprätthållande av benstruktur genom schematiska interaktioner med osteoblaster och osteoklaster. Kliniskt är benmärgen central för diagnos och behandling av hematologiska sjukdomar. Benmärgsbiopsi används för att utvärdera blodsjukdomar, medan benmärgstransplantation, antingen autolog eller allogen, är en livräddande behandling för leukemi, lymfom och vissa ärftliga blodstörningar. Forskning på benmärgsstamceller utforskar även deras potential inom regenerativ medicin, inklusive behandling av autoimmun sjukdom och vävnadsreparation. Störningar som aplastisk anemi, myelodysplastiska syndrom och benmärgsfibros innebär en försämrad blodcellproduktion och kräver ofta specialiserad vård. Benmärgens komplexa roll i både hematopoies och immunregulation gör den till ett viktigt fokusområde inom medicinsk forskning och klinisk praxis.