DNAketjut

DNAketjut är molekylära kedjor som bär arvsmassan hos nästan alla organismer. En DNA-kedja består av deoxyribonukleotider, där varje nukleotid innehåller en sockergrupp (deoxyribos), en fosfatgrupp och en av fyra basesorter: adenine (A), tymin (T), cytosin (C) och guanin (G). Basbaserna kopplas samman i en ryggrad av socker och fosfat och bildar två antiparallella strängar som tillsammans bildar en dubbel helix.

Den kemiska basenheter speglar den genetiska informationen genom basparning: A parar med T och C med G via vätebindningar. Denna komplementäritet gör att DNA-kedjorna kan kopieras vid celldelning och att informationen kan överföras från DNA till RNA och vidare till proteiner i det som kallas central dogma. DNA kan finnas som dubbelsträngat DNA i nästan alla kromosomer, eller som enkelt DNA under vissa faser av livscykeln. Vissa organismer använder även cirkulära DNA-molekyler, som plasmider i bakterier.

Organismer organiserar DNA i kromosomer, där långt DNA-packas runt proteiner kallade histoner i eukaryoter. Telomerer finns i ändarna av linjära kromosomer och skyddar mot förstöring vid replikation. DNAets struktur och properties gör det både stabilt för lagring av genetisk information och flexibelt nog för att undergå förändringar som driver evolution och biologisk mångfald.

Användningarna av DNAketjut omfattar grundforskning, sekvensbestämning, kloning, genteknik och syntetisk biologi. Det är centralt för förståelsen av geners funktion, sjukdomsmekanismer och utvecklingen av diagnosmetoder och behandlingar.