Bröstkörtlarna

Bröstkörtlarna är pariga körtlar som ligger i främre bröstväggen och består av mjölkproducerande vävnad tillsammans med stödjande bindväv och fett. Hos kvinnor är körtlarna särskilt utvecklade och utgör den biologiska mekanismen för att förse ett nyfött barn med näring genom bröstmjölk. Vävnaden organiseras huvudsakligen i lobuler och mjölkgångar som mynnar i bröstvårtan, omgiven av areola. Bröstkörtlarna påverkas av hormonella och fysiologiska faktorer och ändras under livets olika faser.

Anatomiskt består varje bröst av cirka 15–20 lober (lobuli) som var och en innehåller flera lobuli med alveoler där mjölk bildas. Dessa alveoler töms via ett nätverk av mjölkgångar (ductus lactifer), som samlas i bröstvårtan. Stödjande vävnad utgörs av bindväv och fett, och Bröstkörtlarna hålls på plats av Cooper-ligamenten. Blodförsörjningen kommer främst från artärer som avgrenar sig från inre bröstartären och laterala bröstartären; lymfkärlen dräneras till axillära och andra bröstrelaterade lymfkörtlar.

Funktion och utveckling styrs av hormoner. Under puberteten stimuleras bröstkörtlarna av östrogen och progesteron, vilket gör körtlarna större och mer framträdande. Vid graviditet ökar mjölkproducerande vävnaden, och efter födseln stimulerar prolaktin mjölkproduktionen medan oxytocin främjar mjölkutflödet vid amning. Efter avvänjning och under klimakteriet sker involution och Minskad glandulär vävnad.

Vanliga kliniska frågor inkluderar bröstcancer och benigna tillstånd som fibrokystiska förändringar och fibroadenom. Gynekomasti kan förekomma hos män. Diagnostik innefattar klinisk undersökning i kombination med bilddiagnostik som mammografi, ultraljud och i vissa fall MR.