graviditet

Graviditet är perioden då en kvinna bär ett embryo eller foster i livmodern. Den varar vanligtvis cirka 40 veckor räknat från första dagen av senaste mens och delas ofta in i tre trimestrar. Förlossningsdatum används som referens och de flesta graviditeter avslutas med födsel mellan vecka 38 och 42.

Den första trimestern omfattar veckor 1–12 och kännetecknas av snabb hormonell anpassning samt grundläggande organbildning. Illamående och trötthet är vanliga, men vissa kvinnor känner lite symtom. Den andra trimestern, veckor 13–26, är ofta lugnare med ökad energi medan fostret växer. Den tredje trimestern, 27–40, innebär fortsatt tillväxt och förberedelse för födseln.

Fostrets utveckling sker i etapper: tidig bildas kroppsstrukturer och organens grundläggande funktioner; senare blir organen mer mogna och fostrets rörelser känns oftare av modern. Mot slutet ökar storleken och lungorna förbereds för liv utanför livmodern.

Graviditeten medför också fysiologiska förändringar hos modern: ökad blodvolym och hjärtminutvolym, förändrad ämnesomsättning och hormonbalans. Vanliga besvär är illamående, halsbränna, ryggsmärtor och sömnbesvär. En näringsrik kost, folsyra i tidig graviditet och ibland järntillskott rekommenderas; alkohol och rökning bör undvikas.

Prenatal vård följs genom regelbundna kontroller hos barnmorska eller läkare, ultraljud och blodprov. Kostråd och fysisk aktivitet anpassas efter graviditetens gång. Måttlig motion, vila och undvikande av skadliga ämnen bidrar till en trygg graviditet.

Risker och komplikationer inkluderar missfall i tidig graviditet, preeklampsi, gestationsdiabetes, placenta previa och för tidig födsel. Dessa tillstånd kräver medicinsk uppföljning och behandling för modern och fostret.

Graviditeten avslutas med förlossningen, som kan ske vaginalt eller via kejsarsnitt, följt av återhämtning för den nyblivna föräldern.