avvänjning

Avvänjning är processen att gradvis minska eller upphöra med bruk av ett ämne, en vana eller ett beteende. Ordet härstammar från av- (bort från) och vänja (att vänja sig) och används i flera sammanhang, bland annat när ett barn avvänjs från amning, när en person minskar läkemedelsanvändning eller när någon försöker bli fri från beroende. Målet är en kontrollerad övergång som minimerar risker och underlättar anpassning.

Inom barnomsorg och utveckling av näring innebär avvänjning ofta övergången från amning eller flaska till fast föda och senare självständigt ätande. Processen är vanligtvis gradvis och anpassas efter barnets ålder, utveckling och hälsa. Föräldrar och vårdgivare följer ofta en plan som syftar till att upprätthålla näringsintag och trygghet under övergången.

Inom medicin och beroendevård används avvänjning för att minska eller upphöra med läkemedelsbruk, alkohol, tobak eller drogberoenden. Vanliga metoder är gradvis nedtrappning (tapering) under medicinsk övervakning, ibland kombinerat med psykologiskt stöd eller beteendeterapier. I vissa fall används substitutionsbehandling för att minska utsättningssymptom. Snabbt eller abrupt upphörande kan vara riskfyllt och öka risken för utsättningar eller återfall, därför planeras avvänjningen individuellt.

Avslutningsvis är avvänjning ofta en långsiktig process som kräver stöd från vårdgivare, familj och nätverk. Professionell rådgivning rekommenderas särskilt vid läkemedels- eller beroendeavvänjning eller om utsättningssymptom uppträder.