klimakteriet

Klimakteriet är övergången i en kvinnas liv då äggstockarnas hormonproduktion avtar och östrogennivåerna faller. Fasen består grovt av tre delar: perimenopaus (övergångsperioden före sista mensen), klimakteriet (när menses upphör och man inte har haft menstruation i 12 månader) och postmenopaus (perioden därefter). Medianåldern för menopaus ligger omkring 51 år, men åldern kan variera mellan 45 och 55 år.

Symptom och klinisk bild varierar mellan individer. Vanliga vasomotoriska besvär är heta flushar och nattliga svettningar som ofta påverkar sömnen. Andra vanliga symtom är vaginal torrhet och obehag vid samlag, urinvägsbesvär, sömnstörningar, förändrad libido samt humör- och kognitiva förändringar. Vissa upplever led- eller muskelvärk. Förloppet och intensiteten påverkas av genetik, livsstil och medicinska faktorer.

Orsak är en gradvis minskning av äggstockarnas östrogen- och progesteronproduktion. Efter klimakteriet ökar risken för osteoporos och hjärt-kärlsjukdom. Diagnostiken baseras vanligtvis på symptom och menstruationshistorik; läkare kan vid behov använda bentäthetstest eller blodprover för att bedöma hälsotillståndet och utesluta andra orsaker.

Behandling är individuellt anpassad och syftar till att lindra symptom och minska långsiktiga hälsorisker. Hormonersättningsterapi (HRT) är effektivt mot vasomotoriska besvär och vaginal torrhet men har risker och kontraindikationer som bör diskuteras noggrant med vårdgivare. Alternativ inkluderar lågdosantidepressiva läkemedel, gabapentin eller klonidin för flushar samt lokal östrogen i vaginala produkter för att hantera vaginal atrofi. Livsstilsåtgärder som regelbunden motion, kostanpassning, viktkontroll, rökstopp och god sömnhygien kan också hjälpa.

Klimakteriet är en naturlig livsfas och inte en sjukdom. Diagnostik görs oftast kliniskt; vid behov kan ytterligare utvärderingar göras för att bedöma hälsa och risker.