sömnen

Sömnen är en återkommande, grundläggande fysiologisk process under vilken medvetandet och sensorisk respons minskar och kroppens återhämtning, energibalans och minnesbearbetning främjas. Hos de flesta följer sömnen nattliga cykler som upprepas flera gånger.

Sömnen består av två huvudfaser: NREM (icke-REM) och REM-sömn. NREM innefattar tre stadier (N1, N2 och N3), där N3 kallas djupsömn och kännetecknas av långsamma hjärnvågor och särskild återhämtning. REM-sömnen kännetecknas av snabba ögonrörelser, drömmar och hög hjärnaktivitet, samtidigt som muskeltonus minskar. En normal natt innehåller flera cykler om cirka 90 minuter, där mängden REM ökar under natten.

Sömnen regleras av två processer: en homeostatisk sömndrivkraft (Process S) och en cirkadian rytm som styr vakenhetens dygnsflöde. Faktorer såsom ålder, livsstil, miljö och hälsotillstånd påverkar sömnens längd och kvalitet. Otillräcklig eller störd sömn kan försämra kognition, humör, immunfunktion och metabolism, och långvariga störningar ökar risker för hjärt-kärlsjukdomar, diabetes och psykisk ohälsa.

Vanliga sömnstörningar inkluderar insomni (sömnlöshet), sömnapné, restless legs-syndrom och olika parasomnier. Diagnostik baseras ofta på sömndagbok och klinisk bedömning, och i vissa fall polysomografi.

Sömnhygieniska åtgärder som regelbundna sovtider, mörkt och svalt sovrum, begränsad skärmtid före sänggåendet, undvikande av koffein och alkohol, samt regelbunden fysisk aktivitet kan förbättra sömnen. Vid ihållande problem bör vårdgivare kontaktas.