kontraindikationer

Kontraindikationer är faktorer som gör att en medicinsk åtgärd inte bör utföras eftersom riskerna överväger nyttan. De fungerar som vägledning för att skydda patienten från skada och kan vara absoluta eller relativa.

Absoluta kontraindikationer innebär att åtgärden inte bör genomföras under några omständigheter. Exempel kan vara känd allvarlig överkänslighet mot läkemedlet eller andra starkt minderade risktillstånd där den aktuella interventionen medför omedelbar och betydande hälsorisk.

Relativa kontraindikationer innebär att man måste väga nytta mot risker noggrant. Åtgärden kan övervägas om riskerna kan hanteras eller om fördelarna bedöms vara större än riskerna. Faktorer som kan ge upphov till relativa kontraindikationer inkluderar pågående sjukdomar som kan försämras av behandlingen, betydande läkemedelsinteraktioner, nedsatt njur- eller leverfunktion eller graviditet i vissa sammanhang.

Bedömningen av kontraindikationer görs av vårdgivaren utifrån patientens medicinska historia, aktuella tillstånd och behandlingsmål. I praktiken kan man ibland anpassa behandlingen genom dosjustering, ökad övervakning eller valet av ett alternativt förfarande.

Vikten av att känna till kontraindikationer betonas i klinisk praxis för att minimera risker och optimera patientens säkerhet. Kontraindikationer kan uppdateras när ny evidens uppkommer, vilket kräver kontinuerlig översyn av behandlingsriktlinjer och journalanteckningar.

---