Avståndsmaterial

Avståndsmaterial är ett begrepp för material som används för att skapa eller upprätthålla ett definierat avstånd mellan två eller flera delar i en sammansättning, konstruktion eller apparat. Syftet är att kontrollera avståndet och därmed möjliggöra korrekt läge, justering, termisk expansion samt elektrisk isolation och mekanisk stabilitet över tid.

Former och material

- Raka distans- eller spacers: tillverkade av metall, plast eller keramik och används för att upprätthålla ett fast mellanrum mellan delar.

- Shims eller distansplattor: tunna skivor i metall eller plast som används för finjustering av avstånd och planhet.

- Termiskt och gummi-/fomspacers: foam- eller gummibaserade och ofta använda för dämpning, skydd eller ljudisolering.

- Adhesivbaserade spacers: matar in avstånd genom självhäftande täckning, exempelvis skumtape för lätt montering.

- Optiska eller precisa spacers: specialkroppar i glas, keramik eller precisa plastmaterial för att ställa in mycket små, kritiska avstånd i optiska system.

- Dielektriska eller isolerande spacers: material som PTFE eller nylonskivor som ger elektrisk isolering mellan ledande delar.

Egenskaper

Valet av avståndsmaterial påverkas av toleranser, hållfasthet, styvhet, slitstyrka, temperaturtålighet, kemikalieresistens och kemisk kompatibilitet med omgivande material. Dimensionsstabilitet och ytkvalitet är viktiga för repeterbarhet i upprepade sammansättningar.

Användningsområden

Avståndsmaterial används inom mekanik och konstruktion för att styra läge och klarningar, inom elektronik för att isolera och placera komponenter, samt inom optik och fordonsindustri där noggrann avståndsreglering är kritisk.

Tillverkning och standarder

Materialen tillverkas genom fräsning, svarvning, formsprutning, stansning eller 3D-utskrift. Kvalitetskontroller av toleranser och ytkvalitet följer ofta relevanta standarder inom respektive industri (t ex mekanik, elektronik, optik).