återanskaffning

Återanskaffning är en term inom ekonomi och verksamhetsstyrning som beskriver processen att återinföra varor, tjänster eller tillgångar i en verksamhet efter att de tidigare har avvecklats, sålts eller använts. Begreppet används främst inom företags- och offentlig sektor för att säkerställa tillgången på kritiska resurser eller för att ersätta uttjänta eller föråldrade element.

Områden och syften. Återanskaffning kan ske inom lager och inköp när behov uppstår av att fylla på eller byta ut inventarier. Den kan även innebära återanskaffning av licensierade tjänster som har löpt ut, eller återköp av tidigare avyttrade tillgångar som anses behövas igen. Målet är ofta att säkerställa tillgången, upprätthålla drift, och samtidigt optimera kostnader och risker i inköps- och leverantörsprocessen.

Processen och överväganden. Återanskaffning innefattar normalt behovsanalys, marknadsundersökning av leverantörer, utvärdering av kostnader och risker, upphandling och kontraktsförhandling. Beslutet baseras på kostnads-nyttoanalyser, lagerhållningsbehov, livscykelkostnader och leveranssäkerhet. Prioriteringar inkluderar kvalitet, tillgång, flexibilitet och hållbarhet.

Relation till andra begrepp. Återanskaffning skiljer sig från nyanskaffning genom att fokuset ligger på objekt som tidigare funnits i verksamheten eller varit i bruk, medan nyanskaffning ofta innebär helt nya objekt eller modeller.

Betydelse och användning. I Sverige används återanskaffning inom både privat sektor och offentlig sektor, bland annat i kommuner, myndigheter och företag, där den kan bidra till kontinuitet i verksamheten och effektiv kapitalförvaltning.