behovsanalys

Behovsanalys är en systematisk kartläggning av vilka behov en verksamhet, användare eller annan intressentgrupp har i relation till ett problem eller en möjlighet. Syftet är att beskriva dagens tillstånd, målbilder och vilka gap som behöver täppas till för att uppnå ett önskat resultat. Behovsanalysen används ofta som underlag för beslutsstöd, kravhantering, upphandlingsunderlag och projektplanering.

Processen innefattar ofta planering, datainsamling och analys. Vanliga tekniker är intervjuer, enkäter, observationer, workshops och dokumentanalys. Resultatet kan vara en behovslista eller en preliminär kravspecifikation och en tydlig målbild. Man skiljer mellan behov (vad som måste tillfredsställas) och lösningar eller krav (hur behoven uppfylls). Analysen kan också innefatta kartläggning av intressenter, affärsnytta och vilka konsekvenser olika alternativ har.

Metoder för prioritering av behov inkluderar MoSCoW, prioriteringsmatriser, kostnads-nytta- och konsekvensanalyser samt riskbedömningar. Behovsanalysen är oftast en iterativ process där analysen och besluten justeras efter input från nyckelintressenter och förändringar i omständigheterna. Den tjänar som grund för vidare kravarbete och beslut om resursallokering.

Relationer till andra begrepp: behovsanalys är ofta det första steget i kravarbete och upphandling, och den skiljer sig från kravanalys genom sitt bredare fokus på vad som behövs snarare än hur det tekniskt ska lösas. I offentliga sammanhang kan den ligga till grund för konsekvensutredningar och kostnads-nyttoanalyser.

Fördelar med behovsanalys inkluderar tydligare fokus på användarbehov, bättre styrning av projekt och minskat omarbetningsbehov, medan risker innefattar partiskhet, ofullständiga behov och bristande spårbarhet till beslut.