snöflinga

En snöflinga är en enskild iskristall som bildas i atmosfären när vattenånga övergår direkt till is i kyliga moln. Kristallen utvecklar ofta en hexagonal kristallstruktur och uppvisar sexfaldig symmetri. Formen påverkas av hur molekylerna läggs till kristallen när den växer i molnen samt av de temperatur- och fuktighetsförhållanden som råder där.

Bildningsprocess och variation

Snöflingor börjar som små kärnor, ofta dammpartiklar, som vattenånga depositioneras på. Med ökande storlek växer kristallen genom att nya molekyler fastnar i olika riktningar. Temperatur och relativa fuktigheter avgör vilka mönster som dominerar: platta skivor, långa nålar, prismor eller greniga dendriter. Olika förhållanden kan ge liknande men aldrig helt identiska kristallmönster.

Egenskaper och mått

De flesta snöflingor är några millimeter i diameter, och deras tunna isstruktur gör dem ljusa och sköra. Den hexagonala nätstrukturen hos iskristallen (is Ih) förklarar den karakteristiska sexfaldiga symmetrin. Eftersom tillväxten är känslig för små variationer uppvisar snöflingor ofta komplexa och detaljerade kanter.

Förekomst och betydelse

Snöfall uppstår när luftens temperatur ligger runt fryspunktet eller under den och vattenånga i molnen kristalliseras. Snöflingor faller till marken och kan smälta innan de når den. De studeras inom meteorologi och kristallografi; på 1800-talet fotograferade Wilson Bentley snöflingor och visade att de kan ha unika former.