snöflingor

Snöflingor är små iskristaller som bildas i moln när vattenånga kristalliserar direkt till is runt en partikel, ofta damm eller salt. När kristallen växer faller den ned mot marken som snö. Hur en enskild snöflinga ser ut bestäms av hur den utvecklas i molnet under olika temperatur- och luftfuktighetsförhållanden.

Den grundläggande strukturen hos de flesta snöflingor är hexagonal. Vattenmolekylerna ordnas i ett hexagonalt kristallgitter vilket ger snöflingorna sexkantig symmetri. Tillväxten sker främst genom deposition av vattenånga på kristallens ytor, särskilt på prismatiska och basala ytor, och nya armar eller grenar uppstår när förhållandena i molnet förändras under nedfall.

Formen hos en snöflinga varierar mycket och beror på temperatur, dåvarande relativa fuktighet och luftströmmar i molnet. Vanliga morfologier inkluderar platta hexagonala skivor, kolumnlika former och dendritiska (grenade) mönster. Under särskilda förhållanden kan snöflingor få mer komplexa, stjärnliknande eller spetsiga former. Den stora mångfalden beror på att små förändringar i hur vattenånga adsorberas och diffunderar över kristallen ger olika tillväxtsatsningar.

Storleken varierar normalt från mindre än en millimeter till flera millimeter i diameter; de flesta är några millimeter breda. På grund av den ständiga förändringen i molnens miljö är det mycket ovanligt att två snöflingor är exakt identiska, även om liknande mönster kan uppträda.

Användningsområden inom meteorologi och kristallografi gör snöflingor till ett välanvänt exempel på hur mikroskopiska processer speglar atmosfäriska förhållanden.

---