självförtroendet

Självförtroende, eller tillit till egna förmågor i uppgifter och utmaningar, är tron på att man kan klara av det man ger sig i kast med. Det skiljer sig från självkänsla, som handlar om hur man värderar sitt eget värde som person. Självförtroende är ofta domänspecifikt: en person kan känna starkt självförtroende i vissa sammanhang och osäkerhet i andra.

Utvecklingen av självförtroende påverkas av flera faktorer. Erfarenheter av lyckade prestationer stärker tilltron till egna förmågor, liksom tydlig och konstruktiv återkoppling. Socialt stöd, uppmuntran och modellering av andra i liknande situationer kan också öka självförtroendet. Hur man tolkar misslyckanden och stressreaktioner spelar en viktig roll; misslyckanden som lärorika erfarenheter kan bygga långsiktigt självförtroende, medan uppfattningar om repetitivt misslyckande kan underminera det. Självförtroende är ofta kopplat till beteenden som beslutsamhet, uthållighet och vilja att ta ny risk.

Inom utbildning, arbetsliv och sport är högt självförtroende ofta förknippat med bättre prestation och bättre bemötande av utmaningar, medan alltför lågt självförtroende kan leda till undvikande beteenden och prestationsångest. Överdrivet självförtroende eller falsk självtillit kan däremot leda till riskabla beslut.

Främjande av självförtroende kan bland annat ske genom mål- och stegvis uppgiftsspring, regelbunden övning och konkret feedback, färdighetsträning och exponering mot osäkerhet i kontrollerade former. Vid ihållande låg självförtroende och relaterad ångest kan professionell hjälp vara aktuell, särskilt om tillståndet påverkar vardagen eller mental hälsa negativt.

---