domänspecifikt

Domänspecifikt refererar i allmänhet till uttrycksmedel som är skräddarsydda för en viss domän eller affärsområde. Det handlar om språk, verktyg eller modeller som är utformade för att uttrycka lösningar inom en specifik kontext, ofta med högre abstraktionsnivå och tydligare domänspråk än vad allmänna lösningar erbjuder. Inom mjukvaruutveckling används termen särskilt om domänspecifika språk (DSL), domänspecifika ramverk och konfigurationsspråk som är optimerade för att hantera återkommande mönster och regler i en viss verksamhet.

Domänspecifika språk kan vara externa DSLs med egna syntaxregler och verktygskedjor eller interna DSLs som byggs ovanpå ett allmänt programspråk för att ge ett domänanpassat uttryckssätt. Exempel på DSLs inkluderar SQL för databashantering, HTML och CSS för webbdokument och styling, regular expressions för textbearbetning, samt Verilog eller VHDL för digital design. Inom infrastruktur och drift används konfigurationsspråk som Terraform och Kubernetes YAML. Genom att låta uttrycken följa domäntillhöriga begrepp förenklas kommunikation mellan domänexperter och tekniska utvecklare och ofta ökas produktiviteten.

Fördelar med domänspecifika lösningar inkluderar ökad läsbarhet, färre fel genom tydligare begränsningar och bättre uttrycksförmåga för domänen, samt förbättrad kommunikation mellan olika aktörer. Nackdelar inkluderar begränsad flexibilitet utanför den avsedda domänen, högre underhållsbehov när domänen förändras och potentiella kostnader för utveckling och underhåll av flera specialverktyg och språk.

Användning av domänspecifika lösningar kräver domänkunskap, tydliga mål och ofta en plan för hur och när man ska införa DSLs, samt hur de ska integreras med övriga system och utvecklingsprocesser. Se även DSL, domändriven design och språkverktygsutveckling.