domänkunskap

Domänkunskap är den kunskap som är specifik för ett visst område eller domän och som krävs för att förstå problem, processer och sammanhang inom just det området. Den skiljer sig från mer generella färdigheter eller generisk teknik genom att den bygger på arbetsrutiner, regler, begrepp och sammanhang som är unika för domänen. Inom informationsteknik, dataanalys och artificiell intelligens används domänkunskap för att tolka data korrekt, formulera relevanta frågor och utveckla effektiva lösningar.

Domänkunskap är särskilt viktig vid kravarbete, domändriven design och beslutsstöd. Exempelvis kräver läkemedelsdomänen tydliga regler för dosering och risker; inom finans behövs förståelse för riskhantering och regelverk. Denna kunskap bidrar till meningsfulla modeller, bättre användargränssnitt och mer tillförlitliga beslut i kritiska sammanhang.

Hur man får domänkunskap: intervjuer med ämnesexperter, fältobservationer, granskning av processbeskrivningar, gamla arbetsflöden och dataregistreringar. Tacit kunskap är ofta svår att explicitera; därför används kunskapsutvinningsmetoder som workshops, episodisk dokumentation och domänmodeller. Kunskapskällor som ontologier, taxonomier och dataordlistor hjälper till att strukturera informationen och underlätta kommunikation mellan teknikern och expertisen.

Utmaningar inkluderar kunskapsdrift när ny kunskap ersätter äldre, beroende av ett fåtal experter och kommunikationsbarriärer mellan domänexperter och tekniska team. För att motverka detta krävs dokumentation, regelbunden uppdatering och kunskapsöverföring, exempelvis via arbetsdokument, utbildningar och gemensamma modellverktyg.

Domänkunskap kompletterar generell kunskap och är central för verksamhetskritiska system där kontext och affärsregler styr beslut och design.