produktionssättet

Produktionssättet, inom marxistisk teori ofta kallat mode of production, är ett historiskt betingat sätt att organisera produktionen i ett samhälle. Det beskriver hur varor och tjänster produceras, vilka produktionskrafter som finns och hur dessa regleras av sociala relationer. Denna struktur utgör det ekonomiska fundamentet i samhället och påverkar politiska och kulturella institutioner.

Produktiva krafterna består av arbetskraft, verktyg, maskiner, råvaror, jord och teknisk kunskap. Produktionsrelationer beskriver hur ägande och kontroll över produktionsmedlen fördelas, vilka klasser som existerar, och hur arbetsdelning och löner ordnas. Tillsammans utgör de den ekonomiska basen, medan överbyggnaden – lagar, institutioner, politik och kultur – formas av basen.

Historisk materialism hävdar att samhällen förändras när produktionskrafterna utvecklas och tidigare produktionsförhållanden inte längre passar dem. Vid sådana konflikter uppstår kriser och nya moderna produktionssätt växer fram. Exempelvis har historien ofta beskrivits som en övergång från slavar till feodalism, och därifrån till kapitalism, med hänvisningar till möjliga framtida skiften mot socialism eller kommunism enligt vissa teorier.

Begreppet har kritiker som påpekar att ekonomin inte är helt determinerande och att kultur, politik och idéer spelar centrala roller i samhällsutvecklingen. Trots detta används produktionssättet som ett ramverk för att analysera ekonomisk historia, klassförhållanden och utvecklingen av produktionskapacitet.