produktionsmedlen

Produktionsmedlen är de fysiska och icke-mänskliga insatsvaror som används i produktionsprocessen för att framställa varor och tjänster. De utgör den materiella basen för produktion och inkluderar naturtillgångar och mark, byggnader, maskiner, verktyg, infrastruktur, energi samt teknologi och organisatoriska förmågor som gör produktionen möjlig.

Produktionsmedlen kan vara materiella eller immateriella. Materiella exempel är fabriker, maskiner, verktyg och mark; immateriella inkluderar patenträttigheter, know-how och organisatoriska förmågor. Äganderätten till produk tionsmedlen varierar mellan ekonomiska system och kan vara privat, offentligt eller kooperativt samt blandformer.

I ekonomisk teori, särskilt i marxistisk tradition, utgör ägande och kontroll över produktionsmedlen basen för produktionsförhållanden, och därmed för den ekonomiska och politiska ordningen. Förändringar i teknik och kapitalstock påverkar hur resurserna används och den samlade produktiviteten.

I moderna ekonomier är produktionsmedlen i hög grad kopplade till kapitalvaror, infrastruktur och digitalt kapital, och immateriella tillgångar som kunskap och varumärken har blivit viktiga. Debatten om ekonomisk rättvisa och social organisering berör ofta vem som äger och kontrollerar dessa medel.