nummenhet

Nummenhet är en känselmässig förändring där beröring, känsel eller smärta upplevs som minskad eller försvagad i en del av kroppen. Det kan kännas som bedövning, stickningar eller parestesier och kan vara lokaliserat till en arm, ett ben, ansikte eller andra områden. Nummenhet kan vara tillfällig och försvinna inom minuter när ett kroppsligt tryck upphör, men kan också vara ett tecken på en underliggande sjukdom som kräver vidare utredning.

Orsakerna varierar och delas ofta in i tillfälliga och längre varande tillstånd. Tillfälliga orsaker inkluderar att ligga eller sitta på ett sätt som trycker mot en nerv. Längre varande nummenhet kan bero på diabetes med perifer neuropati, vitaminbrist (framför allt B12), alkoholmissbruk, infektioner, autoimmuna sjukdomar, nervskada, ryggmärgsskada eller tumörer. Plötslig nummenhet kan vara tecken på akuta neurologiska tillstånd som stroke eller TIA och kräver omedelbar vård, särskilt om den är ensidig eller åtföljs av svaghet, tal- eller synstörningar.

Diagnos sker genom medicinsk bedömning, neurologisk undersökning och hänsyn till symtomen. Blodprov kan bedöma blodsocker, B12-nivå, sköldkörtel- och järnstatus. Vid behov används bilddiagnostik (t.ex. MR) och neurofysiologiska tester (nervledningshastighet, EMG) för att utvärdera nervernas funktion.

Behandling är orsaksspecifik. Tillfällig nummenhet kräver ofta ingen speciell behandling, medan långvarig nummenhet behandlas genom att åtgärda underliggande orsaker (exempelvis bättre blodsockerkontroll vid diabetes, B12-tillskott vid brist, alkoholreducering) och i vissa fall rehabilitering eller läkemedel mot neuropatisk smärta. Förebyggande fokuserar på att undvika långvarigt nervtryck, upprätthålla god allmänhälsa och tillräckabil vitaminintag. Prognosen varierar beroende på orsak och tid till behandling.