måltidstiming

Måltidstiming avser hur måltider och mellanmål fördelas över dagen, inklusive längre perioder av fasta. Begreppet behandlar inte bara vad som äts, utan när det äts, och används inom näringslära, idrottsnutrition och folkhälsa. Variationer uppstår mellan kulturer, arbetsrutiner och individuella preferenser.

Vanliga mönster inkluderar tre regelbundna måltider per dag, ofta med ett mellanmål, men många följer även tidsbegränsad ätning eller längre fastefönster. Fasta- och ätmönster kan anpassas efter mål som viktkontroll, blodsockerhantering eller träningsschema. Näringens kvalitet och total energimängd är centrala för utfallet, oavsett mönster.

Fysiologiska mekanismer: kroppens dygnsrytmer påverkar insulin-känslighet, hungerkänslor och aptitreglering. Insulinresponsen och ämnesomsättningen kan vara mest gynnsam tidigare på dagen hos många, men individuella variationer är stora. Resultaten från studier visar blandade effekter av olika måltidstider på vikt, bukfetma och metabola mått; sammanhanget med sömn, stress och fysisk aktivitet är avgörande.

Praktiska hänsyn: för skiftarbete, idrottsutövare eller gravida kan anpassning av måltidstiming vara viktigt. Måltidsplaner bör fokusera på närvaro av näringsrika livsmedel, regelbundenhet och tydliga fastetider som passar individens livsstil. Den övergripande kostkvaliteten och energibalansen är ofta mer framträdande än exakt tidpunkt.