Näringens

Näringens är genitivformen av ordet näring i svenskan och används i texter för att referera till näring, dess sammansättning eller effekter. Näring beskriver hur organismer får energi och byggstenar genom föda, och omfattar både vad som äts och hur kroppen använder det som finns i maten.

Vid människor består näring främst av makronäringsämnena kolhydrater, proteiner och fett, som ger energi och materia för tillväxt och reparation. Fiber, som inte ger energi men stödjer tarmarnas funktion, räknas ofta som en del av näringens kostfibrer. Mikronäringsämnen, såsom vitaminer och mineralämnen, behövs i mindre mängder men är avgörande för metabolism, immunförsvar och hälsa. Vatten är också en essentiell del av näringen. Energi anges vanligtvis i kilojoule (kJ) eller kilokalorier (kcal).

Behov av näring varierar med ålder, kön, hälsa, fysiskt aktivitetsnivå och livssituation. Näringens rekommendationer syftar till att främja hälsa, förebygga sjukdomar och uppnå energi i balans genom ett varierat och näringstätt kostmönster.

Bra näringsstatus minskar risken för undernäring, övervikt och näringsbrister som järn- eller D-vitaminbrist. På befolkningsnivå används folkhälsostrategier och näringspolitik för att förbättra tillgång till näringsriktig mat, minska matsvinn och anpassa rekommendationer till kulturella vanor.

Fältet näringslära, dietetik och folkhälsan uppstod ur fysiologi och biokemi under 1800- och 1900-talen och leds av forskare och kliniker som studerar hur kost påverkar hälsa, tillväxt och sjukdom.