könsroller

Könsroller är de uppsättningar av förväntningar och beteenden som ett samhälle tilldelar personer utifrån upplevd könstillhörighet. De säger hur män, kvinnor och andra könsuppfattningar bör uppträda, vilka uppgifter de bör utföra och vilka egenskaper de anses ha. Könsroller skiljer sig från biologiskt kön och är i första hand socialt konstruerade; de lärs in genom familjen, skolan, medier och andra institutioner och kan förändras över tid och mellan kulturer.

Historiskt har många samhällen organiserat arbete och makt enligt en uppdelning där män dominerar offentliga och ekonomiska arenor medan kvinnor dominerar privatlivets vård och omsorg. Funktionalistiska teorier hävdar att sådana uppdelningar bidrar till social stabilitet, medan social role theory (Eagly) ser könsspecifika beteenden som följder av hur personer socialiseras in i olika arbetsroller. Kritiska perspektiv inom feministisk teori betonar att könsroller ofta fungerar som regleringsmekanismer som begränsar individers val och förstärker ojämlikhet; moderna kritiker betonar intersektionella faktorer som klass, etnicitet och sexualitet.

Sex- och könsroller varierar kraftigt mellan kulturer och historiska epoker. Globalisering, utbildning och politiska reformer har lett till förändringar som ökat kvinnors arbetskraftsdeltagande, större acceptans för mäns delaktighet i föräldraskap och ett bredare spektrum av könsuttryck. Samtidigt kvarstår könssegregering i arbetslivet och inom omsorgsarbete och lönerna speglar ofta dessa skillnader. Kort sagt är könsroller dynamiska normer som formar och formas av samhällsstrukturer och individuella livsval.

Studier av könsroller använder begrepp som könsrollsattityder, stereotyper och könsperformans för att beskriva hur normer uppstår och förändras. Forskning inom sociologi, psykologi och genusvetenskap undersöker hur individens val och möjligheter påverkas av könsrollerna och hur policy och kultur kan främja mer jämställda alternativ.