ojämlikhet

Ojämlikhet beskriver hur resurser, möjligheter och inflytande fördelas olika mellan människor och grupper. Den kan gälla ekonomiska aspekter som inkomst och förmögenhet samt icke-ekonomiska dimensioner som utbildning, hälsa och politiskt deltagande. Ojämlikhet kan vara kopplad till kön, etnicitet, ålder eller bostadsregion och uppträder både inom länder och mellan länder. Den ekonomiska ojämlikheten avser inkomst och förmögenhet; den icke-ekonomiska avser utbildning, hälsa och inflytande.

Mätning: Gini-koefficienten och Lorenz-kurvan är centrala för inkomstfördelning. Palma‑ratio och Theil-index används för att fånga olika delar av fördelningen. Begreppet ojämlikhet kan vara relativa eller absoluta och intergenerationell.

Orsaker: Ojämlikhet uppstår genom samverkan av ekonomiska faktorer (avkastning på kapital, lönefördelning, skatter och transfereringar), institutionella faktorer (arbetsmarknad, utbildningstillgång, diskriminering) samt teknologisk utveckling och globalisering som förstärker skillnader i efterfrågad kompetens. Historiska processer som kolonialism och migration påverkar också fördelningen.

Konsekvenser: Hög ojämlikhet påverkar hälsa och utbildning, socialt deltagande och tilltro till offentliga institutioner. Den kan bidra till polarisering och påverka ekonomisk tillväxt genom minskad konsumtion och investeringar bland breda grupper.

Motverkande åtgärder: Policyinsatser inkluderar progressiv beskattning och omfördelning via välfärd, investeringar i utbildning och arbetsmarknadspolitik, samt jämställdhetspolicyer och regional utveckling. Effektiva åtgärder kräver ofta olika samverkande komponenter över tid.

Global variation: Inom de flesta länder är ojämlikhet större än mellan länder. Nordiska länder har ofta låg inkomstojämlikhet tack vare omfattande välfärdssystem, medan andra länder uppvisar större skillnader. Globalisering och teknologisk utveckling har förändrat mönster och policyeffektivitet.