inkomstfördelning

Inkomstfördelning avser hur inkomster fördelas mellan individer eller hushåll i en befolkning. Den beskriver skillnader i årliga inkomster och används som en central indikator för ekonomisk jämlikhet och social rättvisa.

Mått och verktyg inkluderar Lorenz-kurvan, som visar den kumulativa andelen av total inkomst som ägs av den fattigaste till den rikaste delen. Gini-koefficienten sammanfattar kurvan till ett tal mellan 0 och 1 (eller 0–100 i vissa presentationer); högre värden innebär större ojämlikhet. Palma-kvoten jämför andelen inkomst som tillfaller topp 10% med andelen som tillfaller botten 40%. Theil-indexet är ett alternativt mått som kan brytas ned i mellan- och inomgruppsjämlikhet.

Analys av inkomstfördelning växlar över tid och rum. Jämförelser görs ofta mellan länder och över tidsperioder, samt mellan nettoinkomster (efter skatt och transfereringar) och bruttoinkomster. Orsakerna till ojämlikhet inkluderar utbildningsnivåer och humankapital, arbetsmarknadsstruktur, avkastning på kapital, teknologisk förändring och globalisering. Politiska faktorer spelar en central roll: beskattning, socialförsäkringssystem, bidrag och arbetsmarknadspolitik påverkar hur inkomster fördelas.

Inkomstfördelning varierar mellan regioner och över tid. Norden har ofta relativt låga ojämlikheter tack vare omfattande välfärdssystem, medan andra länder uppvisar högre nivåer. Inkomstfördelning är en central del av socioekonomisk analys och används i policy och samhällsdebatt för att bedöma rättvisa, ekonomisk stabilitet och tillväxt.