ojämlikheter

Ojämlikheter avser skillnader i resurser och möjligheter mellan individer eller grupper i ett samhälle. Begreppet används ofta för ekonomiska skillnader i inkomst och förmögenhet, men omfattar även skillnader i hälsa, utbildning, makt och socialt inflytande. Begreppet skiljer mellan ojämlikhet och fattigdom: ojämlikhet är relativ skillnad i utfall eller tillgångar, medan fattigdom beskriver bristande rådighet över grundläggande resurser.

Dimensionerna inkluderar ekonomiska ojämlikheter (inkomst och förmögenhet), utbildning och arbetsmarknad, hälsa och livslängd, köns- och etnisk tillhörighet samt geografi. Dessa dimensioner samverkar ofta över livsloppet och förstärks av faktorer som utbildningsnivå, bostadsområde och socialt kapital, vilket påverkar framtida möjligheter.

Mätning: vanliga mått är Gini-koefficienten (0 = fullständig jämlikhet, 1 = fullständig ojämlikhet), Lorenz-kurvan, Palma-kvoten och Theil-indexet. Andra indikatorer inkluderar inkomstförhållanden som p90/p10, samt hälsovikter såsom livslängds- och livskvalitetsgap mellan grupper. Inequality kan följas både över tid och mellan regioner.

Orsaker inkluderar teknologisk utveckling och globalisering som förändrar efterfrågan på färdigheter, arbetsmarknadsinstitutioner och beskattning, utbildningsnivå, barn- och kvinnokönsroller samt diskriminering. Intergenerationell överföring av rikedom och nätverkseffekter förstärker ofta skillnaderna.

Konsekvenserna av ojämlikheter kan vara lägre social sammanhållning, begränsad mobilitet och potential, samt olika hälsoutfall och utbildningsresultat. Politiskt kan höga ojämlikheter öka polarisering. Policyåtgärder inkluderar progressiv beskattning och omfördelning, sociala transfereringar, universell vård och utbildning, tidiga barndomsinvesteringar, arbetsmarknadspolitik och åtgärder mot diskriminering samt regionala utvecklingsinsatser.

Internationellt och i Sverige är det vanligt att debattera hur ojämlikheter påverkar ekonomisk mobilitet, social sammanhållning och demokratiskt beteende. Vissa menar att måttlig ojämlikhet kan driva innovation, medan andra varnar för att stor ojämlikhet undergräver rättvisa och långsiktig tillväxt.