förväntningar

Förväntningar är mentala antaganden om vilka händelser eller resultat som sannolikt kommer att inträffa i framtiden. De kan vara medvetna eller omedvetna och påverkar hur människor uppmärksammar information, tolkar händelser och väljer beteenden. I allmänhet delas förväntningar ofta in i personliga (hur man själv tror att man kommer att prestera eller uppnå mål), sociala eller normbaserade (hur man tror att andra förväntar sig av en, eller vad som anses normalt i en grupp) samt resultat- eller processbaserade (vilket resultat man förutser eller hur man tror att en uppgift kommer att genomföras).

Förväntningar formas av tidigare erfarenheter, utbildning, kultur och socialt sammanhang. Självförtroende och upplevd kontroll påverkar dem, liksom kognitiva biaser som optimism eller pessimism. Förväntningar kan skapa självinriktade prophecy-effekter: när man tror att ett resultat kommer att inträffa anpassar sig beteende så att det faktiskt inträffar. Samtidigt kan överdrivna eller orealistiska förväntningar leda till besvikelse, ångest eller konflikt i relationer.

Inom olika områden har förväntningar praktisk betydelse: i utbildning kan lärarens eller elevens förväntningar påverka prestationer; i arbetslivet kan ledningens eller kollegors förväntningar influera motivation och arbetsresultat; i personliga relationer formar förväntningar hur konflikter hanteras och hur närhet upplevs.

Historiskt och kulturellt varierar vad som räknas som rimliga eller rättvisa förväntningar; i vissa kulturer betonas kollektivt ansvar och ömsesidighet, medan andra fokuserar mer på individuell prestation. Etymologiskt kommer ordet från forvänta, där for- är ett prefix och vänta betyder att vänta; i svenskan används det i betydelsen de antaganden som görs om framtiden.