Home

kransslagaderspas

Kransslagaderspas är en episodisk sammandragning av ett eller flera kranskärl som orsakar tillfällig myokardischemi. Smärtan uppträder oftast i vila, ibland under natten eller tidig morgon, och varar vanligtvis några minuter innan den upphör, ofta med lindring av nitroglycerin.

Symtom inkluderar bröstsmärta eller tryck som kan sprida sig till vänster arm, käke eller rygg, samt känsla

Orsaker och patofysiologi: kransslagaderspas beror på överdriven sammandragning av glatt muskulatur i kranskärlen, ofta i kombination

Diagnos: misstänks utifrån typisk klinik och tillhörande EKG-förändringar under en attack (ofta ST-höjning). Pågående eller vilande

Behandling: huvudmålet är att förebygga attacker. Livsstilsåtgärder som rökstopp och blodfetter-lägre nivåer är viktiga. Läkemedel som

Prognos: med adekvat behandling har tillståndet generellt god prognos jämfört med fastställda kranskärlsjukdomar, men attacker kan

av
andnöd
eller
yrsel.
I
vissa
fall
förekommer
palpitations
eller
synkope.
Under
attacker
kan
elektrokardiogrammet
visa
ST-höjningar
som
indikerar
transmural
ischemi.
med
endotelial
dysfunktion.
Faktorer
som
rökning,
kokain
eller
andra
vasokonstriktiva
ämnen,
kallt
väder
och
stress
ökar
risken.
Spasmen
kan
ske
hos
personer
utan
känd
hjärtsjukdom
men
förekommer
även
vid
samtidig
aterosklerotisk
sjukdom
eller
andra
vasospatiska
tillstånd
som
migrän
eller
Raynaud-fenomen.
analyser
kan
vara
normala
mellan
attacker.
Kranskärlangiografi
kan
visa
normala
eller
endast
lätt
förträngda
kärl
mellan
attacker;
provocerande
tester
med
acetylkolin
eller
ergonovin
under
angiografi
kan
bekräfta
diagnosen
när
spasm
utlöses.
kalciumkanalblockerare
(t.ex.
diltiazem,
verapamil,
amlodipin)
och
nitrat
för
profylax
och
akut
lindring
används.
Undvik
stimulerande
medel
som
kokain.
Vid
samtidig
aterosklerotisk
sjukdom
kan
statiner
och
andra
riskfaktorkontroller
vara
aktuella.
I
svåra
fall
trots
behandling
kan
kombinationsterapi
övervägas.
orsaka
allvarliga
komplikationer
som
arytmi
eller
hjärtinfarkt
under
episoder.