konstruktionsbaserad

Konstruktionsbaserad är ett svenskt begrepp som beskriver ett synsätt där kunskap, förståelse eller lösningar uppstår genom att konstruera eller bygga artefakter snarare än genom passiv mottagning av information. Begreppet används i svensk forskning och utbildningspraxis inom områden som utbildning, designforskning och teknikutveckling för att karaktärisera aktiviteter där lärande och kunskapsproduktion är förankrad i skapande, testande och förfinande av konkreta eller digitala artefakter.

I utbildning avser konstruktionsbaserad inlärning läroplaner och undervisningsmetoder som koncentrerar sig på att elever bygger konkreta artefakter, modeller eller simuleringar för att undersöka begrepp, formulera hypoteser och kommunicera resultat. Inom designforskning och ingenjörsutbildning används uttrycket konstruktionsbaserad designforskning för att beskriva studier som bidrar till kunskap genom att utveckla och utvärdera artefakter i autentiska sammanhang, ofta genom iterativa designcykler, prototyping, återkoppling och revision.

Nyckelfunktioner inkluderar ofta praktiskt skapande, iterativ prototypframställning, reflektion och dokumentation, samarbete över disciplingränser och engagemang i verkliga problem. Metoden betonar de materiella och konstruktiva processerna som drivkrafter för förståelse, snarare än enbart teoretisk instruktion.

Fördelar används ofta för att öka engagemang, djupare kunskapsöverföring och utveckling av praktiska problemlösningsförmågor samt designläsförmåga. Begränsningar eller kritik pekar på resurskrav, risken att artefaktkvalitet kommer i vägen för teoretisk insikt samt utmaningar i bedömning och generalisering.

Konstruktionsbaserade tillvägagångssätt relateras till konstruktionism och designbaserad forskningstradition och används för att studera och förbättra pedagogisk praktik samt för att vägleda skapandet av innovativa artefakter i professionella sammanhang. Se också konstruktionism, designbaserad forskning och konstruktionsbaserad inlärning.