artärväggen

Artärväggen är väggstrukturen i artärer och består vanligtvis av tre lager: tunica intima, tunica media och tunica adventitia. Tunica intima består av ett enkelt endotel på basalmembran med underliggande bindväv; i större artärer finns även lamina elastica interna. Tunica media består av glatta muskelceller och elastiska fibrer i lameller; i elastiska artärer är lamellerna fler och väggen fungerar som en elasticitetsreserv, medan musculara artärer har mer muskulatur som reglerar diameter. Tunica adventitia är ett bindvävslager som bland annat innehåller vasa vasorum och nervförbindelser som försörjer väggen.

Funktion: väggen upprätthåller mekanisk styrka och elasticitet för att tåla pulserande blodflöde och högt tryck. Endotelcellerna reglerar vasodilation och vasokonstriktion, permeabilitet samt blodkoagulation och immunförsvar. Media styr diametern genom glatta muskelceller som svarar på nerv- och humoral signalering, medan adventitian ger annan stödjande struktur.

Vanliga tillstånd som påverkar artärväggen inkluderar ateroskleros, där lipider och inflammatoriska celler ansamlas i tunica intima och bildar plack som kan orsaka stenos eller ruptur. Aneurysm uppstår när väggen försvagas, ofta i media, vilket leder till dilation. Dissektion uppstår när blod tränger mellan väggens lager. Arteriit är inflammation i artärväggen. Fibromuskulär dysplasi är en icke-aterosklerotisk sjukdom som påverkar mediala eller adventitala strukturer och ofta ger segmentella variationer i kärldiameter vid angiografi.

Diagnostik och klinisk relevans: bedömning innefattar symptom samt bilddiagnostik. Ultraljud används för att mäta intimamedia-tjocklek (IMT) som en markör för kärlväggens tillstånd. CT- eller MR-angiografi ger detaljer om väggtjocklek, plack och aneurysm. Histologi används vid vävnadsprov eller postmortem studier.