Tjocklekstillväxt

Tjocklekstillväxt är ett biologiskt begrepp som beskriver processen där ett organs eller en vävnads tjocklek ökar över tid. Denna typ av tillväxt skiljer sig från längdstillväxt genom att dimensionen som ökar är tvärriktad, dvs tjockleken eller diametern, istället för längden. Begreppet används inom olika biologiska fält och mekanismerna varierar mellan vävnadstyper.

Inom djur och människor förekommer ofta tjocklekstillväxt genom appositionell tillväxt: ny vävnad bildas på en yta. I skelettet sker detta när osteoblaster bildar ny benvävnad på periostets yta, vilket ökar benets ytterdiameter och därmed dess styrka; samtidigt kan den inre ytan resorberas av osteoklaster. Denna process är särskilt viktig under barndom och ungdom samt som svar på ökad belastning.

Inom växter uppnås tjocklekstillväxt främst genom sekundär tillväxt som styrs av kambiet mellan xylem och floem. Sekundär tillväxt leder till ökning av stammen och roten i tjocklek och bildning av nya trä- och barkvävnader, vilket ger ökad diameter och möjlighet till större transportkapacitet och stöd.

Faktorer som påverkar inkluderar hormoner (t.ex. auxin och cytokininer hos växter), mekanisk belastning, näring och ålder. Tjocklekstillväxt är därmed central för struktur, funktion och anpassning hos organismer, och den samverkar ofta med andra tillväxtprocesser för att möta biomekaniska krav. Relaterade begrepp inkluderar appositionell tillväxt, sekundär tillväxt, kambium och periost.

---