vävnads

Vävnad är en enhet inom biologi där celler med liknande struktur och funktion samarbetar för att utföra en specifik uppgift. Vävnader är byggstenar i organ och därigenom avgörande för organismens funktioner. Både djur- och växtorgan består av olika vävnader som tillsammans möjliggör rörelse, skydd, näringsupptag, kommunikation och fortplantning.

Vävnader består av celler och extracellulär matrix som omger cellerna. Matrixens struktur varierar och ger mekaniskt stöd samt påverkar cellernas beteende. Cellerna binds samman av olika typer av cellkopplingar, vilket påverkar vävnadens styrka och funktion.

I djur bildar man fyra huvudvävnadstyper: epitelvävnad som täcker ytor och bildar körtlar; stödjevävnad som binder samman och skyddar (bland annat bindväv, brosk och ben); muskelvävnad som möjliggör rörelse (skelett-, hjärt- och glatt); och nervvävnad som ansvarar för snabb signalering och kontroll av kroppens funktioner.

Hos växter finns vanligtvis tre huvudvävnadstyper: grundvävnad (parenkym) som bildar mjuk vävnad och deltar i fotosyntes, lagring och andning; ledningsvävnad (xylem och floem) som transporterar vatten, näringsämnen och socker; samt skyddande vävnad (epidermis) som skyddar och reglerar gasutbyte. Meristemvävnad bidrar till växtens tillväxt genom cellförökning.

Vävnader utvecklas från stamceller och genomgår differentiering för att få sina specifika egenskaper. Forskning inom vävnadsanatomi, histologi och regenerativ medicin studerar hur vävnader byggs upp, repareras och ersätts vid skada.