Sammanblandning

Sammanblandning är en fysikalisk blandning av två eller flera ämnen där varje komponent behåller sin kemiska identitet. Till skillnad från kemiska föreningar bildas inget nytt ämne vid sammanblandningen.

Blandningar kan vara homogena eller heterogena. En homogen sammanblandning har en enhetlig sammansättning och fas överallt i blandningen, till exempel salt som lösts i vatten eller luft som är en blandning av olika gaser. En heterogen sammanblandning består av två eller flera faser där komponenterna kan urskiljas, till exempel sand i vatten eller olja och vatten. Emulsioner är ett specialfall där två i vanliga fall immiscibla vätskor ger en dispergerad fas i en vätskebas, såsom mjölk.

I en lösning har ämnena upplösts fullständigt och uppträder som en enda fas, medan suspensioner eller kolloidala blandningar innehåller större partiklar som kan vara synliga under mikroskop eller sedimentera över tid. Beroende på blandningens natur kan den uppnås genom andra mekaniska eller fysiska processer som omrörning, skakning eller uppvärmning.

Separation och analys av sammanblandningar bygger på fysikaliska principer snarare än kemiska reaktioner. Vanliga metoder inkluderar filtrering, dekantering och centrifugering för heterogena blandningar; destillation, avdunstning eller kromatografi för homogena blandningar där komponenter har olika kokpunkter eller affinitet till en fas.

Sammanblandningar är centrala i många sammanhang, från livsmedels- och läkemedelsframställning till miljöanalys och industriell processautomation. Genom att förstå hur de bildas och hur de kan separeras kan man kontrollera kvalitet, säkerhet och funktion i olika system.